A PIECE OF MY MIND.

2018 > 06

Ofta ser vi förmågan att lösa problem som något positivt. Efter drygt 15 år i TV-branschen är jag en formidabel problemlösare. Direktsändningar och inspelningar kantades alltid av så kallade problem, och jag blev en mästare på att fixa och trixa så att allt fungerade. En färdighet som jag har glädje av än idag.
 
Varför verkar en del människor vara bättre problemlösare än andra? En vanlig orsak jag har lagt märke till i mitt arbete som coach, är att klienten som liten känt sig som en förlorare eller varit otrygg. Ett sätt att hantera det negativa har varit att barnet försökt räkna ut allt i förväg, för då är man säker. Eller så fanns det saker man inte kunde fixa som barn, t.ex. att göra mamma glad eller hindra sina föräldrar från att skiljas, så som vuxen försöker man fixa allt, så man känner sig starkare, tryggare, bättre.
 
I nästa steg kan detta leda till att du blir en problemlösare. Du räknar ut allting i förväg och fixar det innan problemen blir ohanterbara eller hotar tryggheten och du får en dos av känslan ”jag kan” och du mår bättre.
 
Men det finns faktiskt baksidor med att vara en problemlösare. Det finns nämligen en risk att du blir så bra på att lösa problem att du omedvetet skapar nya, bara för att lösa dem. Resultatet blir att du konstant lever i en hektisk miljö, för det dyker alltid upp nya utmaningar, och du har ingen aning om att du faktiskt skapar dem.  Drivkraften att kunna räkna ut allt i förväg, att känna dig säker, är det som skapar dina utmaningar i livet. Du vet att du är riktigt bra på att lösa problem, men det hjälper inte, för det finns alltid fler problem att lösa. Tar det aldrig slut…. säger du.
 
En man jag coachade gjorde precis så. Han skapade omedvetet problem, eftersom han fick en rush av att kunna lösa problemen och han kändes sig då kompetent och i kontroll. Han väntade också in i det sista att göra saker, så det nästan blev problem, för då fick han en ännu större kick av det han hade klarat av.
 
En annan baksida med att vara en problemlösare är att du opererar på marknivå. Du löser problemen som finns mitt framför nästan på dig. Du får aldrig chansen att vara på 3.000 meters höjd eller 9.000 meters höjd, där du kan skapa en kraftfull vision och en spännande framtid.  Livet blir hektiskt och fullt med uppgifter och utmaningar som ska lösas, men du får aldrig möjligheten att skapa en vision. Detta leder oftast till att du blir uttråkad, för du löser bara problem, det finns inte en vision eller dröm att kliva in i. Ingen riktig utmaning som skapar något större.
 
Att lösa problem kan man kalla för att vara bra på de hårda färdigheterna. Du är smart, du är snabb, du hittar lösningar. Det som fattas är de mjuka färdigheterna, att följa ditt hjärta. När du bara använder intellektet, så glömmer du resten av kroppen som behöver vara med för att du ska känna tillfredsställelse.  För att få tillgång till hela din vishet, behöver du koppla ihop intellektet med hjärtat och magkänslan. 
 
Så kanske du ska dra ner på problemlösandet en aning, delegera och istället connecta med ditt hjärta och dina visioner.

<3 Karin

Visa hela inlägget »