En av utmaningarna med framgång är att framgång syns väldigt tydligt, medan misslyckandena är osynliga. Så när vi läser berättelser om personer som vi beundrar och deras framgång, så är det lätt att göra misstaget att jämföra hur vi känner på insidan med hur det ser ut på utsidan. Och vi missar hur lika våra berättelser kan vara.

De flesta framgångsrika människor du möter, har kämpat i många år för att komma dit de är idag. De har upplevt flera motgångar och de har många misslyckanden bakom sig, om du verkligen tar dig tid att prata med dem.
 

• Framgång är knöligt.
• Framgång är obekvämt.
• Misslyckanden medför gåvor som du inte kan se just nu.
• Och att bli en mästare är en resa som aldrig tar slut.

 
Dina motgångar är oftast mer en gåva, än du inser. Enda platsen där du ärligt kan bedöma en motgång är framtiden, när du kan titta tillbaka. 
 
Att vända misslyckande till framgång
För snart 8 år sedan förlorade jag jobbat. Om det inte hade hänt hade jag inte satsat fullt ut på att bli coach. Om det inte hade hänt, hade jag inte varit där jag är idag. Att jobba med det jag älskar och ha förmånen att jobba med klienter över hela världen.
 
SLUTA ALDRIG MISSLYCKAS!
 
2017 har jag MISSLYCKATS. Mycket…
 
·       Jag har misslyckats med att skriva halva min bok.
·       Jag har misslyckats med att gå ned de 10 kg som jag verkligen behöver gå ned.
·       Jag har misslyckats med att kolla min e-mail bara en gång per dag.
·       Jag har misslyckats med att läsa alla de böcker jag köpt.
·       Jag har misslyckats med att röra på mig varje dag.
·       Jag har misslyckats med att inte titta på TV eller film efter 20.00 på kvällen.
·       Jag har misslyckats med att lägga mig 22.00 för att få optimal sömn.
 
Hur har det gått för dig?
 
<3 Karin
 
Ps. Misslyckanden är inte destinationen. Men det är en del av resan mot framgång. High Performers slutar aldrig ta risker. De slutar aldrig att misslyckas. Det är enda sättet att nå den framgång som du önskar. Så var inte så hård mot dig själv om du misslyckas med några av dina nyårslöften.
 

 
Det här var jag för ett antal år sedan. Jag sa konstant ”jag är så upptagen, jag har så mycket att göra, tiden bara rinner iväg, jag hinner inte….”
 
De flesta jag möter upplever samma sak. Fullbokade almanackor, mycket att göra. Speciellt nu inför julen.
 
Men hur började det här egentligen? När blev våra almanackor överbokade, så vi inte har tid att bara sitt med människor vi gillar och ha långa, djupa diskussioner om saker som ligger nära vårt hjärta och vår själ? Långa pauser som vi inte snabbt måste fylla ut? När slutade vi ha tid att vara nyfikna och upptäcka livets alla sidor?
 
Sedan 50-talet har massor av nya teknologiska innovationer utvecklats och som vi trodde eller blev lovade skulle göra vårt liv enklare, snabbare, bekvämare. Ändå har vi inte mer fri tid idag än vi hade tidigare. Och när vi inte jobbar, hämtar barnen, shoppar eller putsar på våra saker – då är vi online. Hela. Jäkla. Tiden.
 
I min mening har vi blandat ihop att vara upptagen med produktivitet.
Att vara upptagen är ofta en form av show. Vi är upptagna med att fila på vår status, ta hand om våra saker och att hålla koll på och uppdatera våra sociala kanaler. Men att vara produktiv är något helt annat, än att vara upptagen. Produktivitet skapar fri tid att göra det som betyder något. Så idag är jag inte lika upptagen längre. Jag är istället produktiv i korta pass, så att jag sedan har jag fri tid att göra viktiga saker för mig själv.
 
Så mina frågor till dig är:

• Är det du gör nästa timme produktivt för dig?
• Är det ditt nästa nödvändiga steg?
• Eller är du bara upptagen? 

 
En vanlig ursäkt många använder för att slippa att göra det man inte vill eller vågar för att nå dit man vill, är att säga ”jag är upptagen”. Då behöver du inte göra något, du kan bara prata om att du vill. Göm dig inte bakom ”jag vet inte hur” eller ”jag känner inte för det” eller ”jag har inte tid”. Fråga dig själv om du bara uppfinner saker att göra för att undvika det du verkligen behöver göra? Om du är produktiv eller bara upptagen?

<3 Karin