A PIECE OF MY MIND.

2015 > 05



















"I DON'T REALLY WANT TO BE RICH, I JUST WANT TO BE COMFORTABLE."

Att vara i den bekväma zonen innebär att vi inte mår riktigt dåligt, men heller inte riktigt bra. Bekväma människor mår inte tillräckligt dåligt för att vilja förändras, men inte heller bra nog för att kunna njuta tillräckligt av livet. Människor skapar aldrig förändring i sina liv när de är bekväma. Det är först när du är tillräckligt obekväm i din situation som du börjar skapa förändringar.

Detta är den "enkla" förklaringen jag ger mina klienter när de inte gör sina hemläxor, när inte kommer som de ska till sina coachingsessioner eller i enstaka fall helt slutar att komma. Oftast när jag märker tendenser hos klienten att "maska" ber jag han/hon att sluta komma till mig och tänka igenom om han/hon verkligen vill förändras. "Jag vill", säger de ofta. Men oftast vill de inte tillräckligt mycket. "Jag vet inte hur", säger de ofta. Vill du tillräckligt mycket kommer HUR på vägen. Då kommer du till dina sessioner för att tillsammans med din coach hitta detta viktiga HUR.

Är det fel att vara bekväm? Absolut inte. Men då får du sluta gnälla över att du inte når dina mål. Du får sluta lägga över ansvaret att fixa på coachen. Du får sluta skylla på omständigheterna.

JAG VILL INTE ÄR OK (för det mesta)
Om du inte vill tillräckligt, inse fakta. Att vara klarsynt kring dig själv, gör att du inte längre behöver ljuga för dig själv. Du kan sluta tvinga dig till saker som inte känns bra. Du kan sluta utsätta dig för ständiga misslyckanden. Du kan sluta låtsas. Du kan sluta slå på dig själv för att du inte når dina mål. Inse att du inte vill riktigt och acceptera det. Det är inte ett krav att du ska vilja. För det mesta i alla fall.

JAG VILL
MEN…om du verkligen är redo och säger JAG VILL FÖRÄNDRA NÅGOT I MITT LIV, så kommer jag här att ge dig 10 tips på HUR. 
 


EN SAK I TAGET
1.  Välj ut ett område som du vill förbättra. Skriv ned EN SAK som du vet kommer att förbättra dina resultat inom det området. Gör sedan denna sak tills du behärskar den fullt ut och du fått önskad effekt och välj sedan ytterligare en sak. Exempel på områden:

  • På jobbet
  • Med min familj
  • Med min partner
  • För att vara en bättre förälder
  • För min hälsa
  • För att bli smartare
  • För min ekonomi


VAD SKA JAG PRIORITERA?
När du har dina prioriteringar rätt, kommer du att lyckas bättre. Om du bara låter livet flyta förbi utan att göra något, behöver du en prioritetslista. En prioriteringslista är för mig inte samma sak som mål, utan snarare en ledfyr till vilka områden jag vill fokusera på och i vilken ordning.

2.  Skapa din egen prioriteringslista. Vad är viktigt för dig?

Listan över vilka saker du tycker är viktiga för dig – det är det du säger. Skriv nu ned vad du spenderar tid, pengar och energi på. Då får du reda på vad som verkligen är viktigt för dig. Finns det någon skillnad på dina listor? Lägger du ned tid, pengar och energi på något helt annat än det du säger är viktigt? Om så är fallet, är du villig att rikta om dina resurser till det du säger är viktigt? Eller kan det till och med vara så att det du säger är viktigt för dig, kanske inte är så viktigt? Kanske det är viktigare för andra eller för din image?

Exempel. Du kanske säger att det är viktigt för dig att ha ett intressant jobb som ger ditt liv mening, men du lägger ner mer tid på att titta på TV, eller mer pengar på att bygga dina naglar, istället för att lägga pengarna på kurser och coaching som leder dig till ditt drömjobb.

JAG VILL, MEN JAG VET INTE HUR
Att veta HUR du ska nå dit du vill gör ingen större skillnad, om du inte vet VARFÖR du vill dit du vill. VARFÖR är motiveraren, det som gör att du fortsätter att sträva mot ditt mål, även om du stöter på hinder emellanåt. HUR är själva arbetet. VARFÖR är anledningen till varför du ska göra arbetet.

3.  Reflektera och skriv ned. Varför vill du nå dit du vill?

(Varför vill du bli bäst på ditt jobb, bli rik, bli hälsosam, ha en relation osv osv)
 

 

JAG HAR EN PLAN…
De flesta som inte når dit de vill gör ett stort fel. De har ingen plan. Inte ens en pytteliten plan vad de vill ha. Du behöver veta vart du vill och sedan skapa en actionplan med flera steg hur du når dit. Saker du kan göra VARJE DAG för att ta dig närmare ditt mål. Kanske du från start inte vet alla steg fram till målet, men du behöver i alla fall fundera ut första steget. Sedan kommer fler ”HUR” på vägen.

4.  Reflektera och skriv ned. Vad vill du ha? Hur vill du leva? Vart vill du? När du vet vad du vill ha, gör en actionplan. Får du panik över frågan vad du vill ha, vart du vill? Skriv ned något litet du vill ha och gör en liten actionplan för att öva dig. Litet blir större med tiden.

ENDA SÄTTET ATT FÅ MER, ÄR ATT GE MER
Ibland behöver du ge upp något, för att få något du verkligen vill ha. Äta kakan och behålla kakan har aldrig fungerat. Vad skulle du vara villig att ge upp för att nå dit du vill? Skulle du kunna tänka dig att ge upp en del av den tid du spenderar framför TV:n? Familjetid? Sömn? Shopping? Äta ute? Din bil? Golfen? Vännerna?

5.  Skriv en lista på de saker du kan tänka dig ge upp för att nå dit du vill.

När du väl har listat vad du är villig att ge upp, behöver du ersätta dessa saker med något nytt positivt. Om du inte fyller dessa hål som du har skapat med något nytt, finns risken att de fylls på med nya onödiga saker som inte tar dig dit du vill. Tänk på den fysiska lagen om att naturen avskyr vakuum. Om du skapar ett hål i ditt liv, kommer något att dyka upp för att fylla det. Du bestämmer vad detta hål ska fyllas med.

6.  Skapa en lista på saker som för dig dit du vill. Du kan till exempel använda din actionplan från punkt 4 som underlag.

FRAMGÅNGSSYMBOLER
Ibland när vi har nått ett mål, skaffar vi oss något vi gillar och som vi tycker vi är värda. Något som symboliserar vår framgång. Det kan vara en bil, ett par skor, en ny elektronikpryl osv. Det är inget fel i att belöna dig själv. Problemet uppstår när din symbol för framgång helt plötsligt blir 100 par skor, en dyr bil som bara står i garaget, eller fler elektronikprylar än du hinner använda. När sakerna börjar äga dig. När du blir emotionellt knuten till dina saker och absolut inte kan skilja dig från dem.

7. Reflektera och skriv ned. Har du någon framgångssymbol som du ”samlar” på. En framgångssymbol som egentligen bara står och samlar damm eller som du har så många av att du inte hinner använda dem?

8.  Skapa en lista på framgångssymboler som du kan sälja eller skänka bort. 
 

 

STUDERA DIG TILL FRAMGÅNG
För att nå dit du vill behöver du studera. Att studera är en investering i dig själv. Det kan till exempel vara att läsa böcker, gå på workshops eller investera i en coach. Hur många böcker har du läst, hur många workshops har du gått på, hur många sessioner har du gått hos en coach senaste året, för att ta dig framåt i din personliga utveckling och mot dina mål?

9.  Skriv en lista på vad du har gjort senaste året för din personliga utveckling.

Blev det någon lista? Inte? Ditt liv kommer inte att förbättras förrän du börjar förbättra dig själv. Jag får ibland klienter som säger att de inte har råd att gå på coaching. När jag betraktar deras klädsel, deras smycken, hör dem prata om vad de gör i livet, inser jag ganska snabbt att de visst har råd. Men de väljer att lägga pengarna på sin image istället för sin inre utveckling och att må bra. De faller under kategorin BEKVÄMA MÄNNISKOR. De mår inte tillräckligt dåligt för att vilja förändras, men inte heller bra nog för att kunna njuta tillräckligt av livet. Är du en sådan?

VAR TACKSAM ÖVER DET DU HAR
När du påminner dig själv och är tacksam VARJE DAG över det du har, då skiftar du fokus. Det blir en god spiral. Många av världens framgångsrikaste människor gör detta – VARJE DAG.

10.  Spendera några minuter varje dag och lista för dig själv vad du är tacksam för.

9-åringen Ezra om tacksamhet. 


FRAMGÅNGSFORMELN
Så vad innehåller då den magiska framgångsformeln? Enkelt:

  • Att ta ett beslut att lyckas.
  • Mål som du är villig att ta actions för.
  • Att jobba smartare, hårdare, snabbare och längre än andra.
  • Studera framgång och utveckla dig själv.
  • Att fortsätta, även när det känns kämpigt.


KAN DU GÖRA DET?
Absolut. Frågan är inte om du kan, frågan är om du vill. Hur långt du vill gå är upp till dig. Att följa planen du fått här kan göra dig framgångsrik. Men det är du som bestämmer hur långt du tar dessa principer. Om du tänker att det är omöjligt, då är det omöjligt. Att nå dit du vill kräver disciplin. Disciplin kräver dagligt engagemang där du gör actions för att nå dina mål. Här vill jag lägga in en brasklapp kring min tolkning av mål. Jag gillar inte ”vanlig” traditionell målsättning. Det blir för mycket fokus på målet och inte tillräckligt med fokus på det dagliga engagemanget eller de actions som krävs för att nå dit.

Det du behöver göra för att nå dina mål är att fokusera på det dagliga engagemanget. Du behöver göra lite mer och du behöver göra det varje dag!

A DEAL IS A DEAL
Nu när du vet vad du behöver göra för att nå dit du vill, ska du få en sista övning av mig. Du behöver göra ett åtagande mot dig själv – att genomföra. Ta en minut och skriv ner ditt beslut att bli framgångsrik på något område i ditt liv. Det räcker inte att säga det i huvudet eller att säga det högt. Skriv ner det! Signera det! Skapa ett kontrakt med dig själv!


 

Visa hela inlägget »















Hur för mycket stress skadar våra hjärnor...

Det finns stress i många varianter. Inre stress, situationsbaserad stress och inlärd stress. Oavsett vad som triggat stressen så skadar den våra hjärnor när det blir för mycket.

När vår amygdala (den del av hjärnan som spelar roll för känslominnen, rädsla och larmberedskap) överstimuleras, stängs prefrontala cortex av. Varför är det inte bra? Därför att prefrontala cortex är vår ”tänkande hjärna”. Vi tänker och planerar innan vi handlar och kan fritt välja att agera eller inte på våra impulser. I stressiga situationer stängs prefrontala cortex av och det gör den av en god anledning.

När informationen flödar i hjärnan kommer informationen i vanliga fall från våra sinnesorgan och skickas sedan vidare till prefrontala cortex som utvärderar informationen och beslutar vilken reaktionen ska bli. Beslutet skickas sedan till motoriska cortex som styr våra muskler. Under stress bryts detta normala flöde. Prefrontala cortex kringgås och informationen går direkt från sinnesorganen till motoriska cortex i den impulsiva hjärnan. Det finns en logisk orsak till detta. När vi går över en gata och ser en bil närma sig så tänker vi inte över och analyserar situationen. Vår impuls är i stället att hoppa undan. Om vi först skulle vara tvungna att tänka igenom situationen så skulle det vara för sent. Att prefrontala cortex stängs av under stress är för vår överlevnads skull. Vi slutar tänka och handlar helt impulsivt. Detta kallas för att reagera genom att fäkta eller fly (och ibland också ”frys”). Blodflödet flyttar från det främre området till amygdala, vår hjärnas stresscenter. Hjärtfrekvens och blodtryck ökar och en mängd stresshormoner pumpas in i kroppen så att vi snabbt kan reagera på faran som uppstått, genom att antingen kämpa emot eller springa därifrån.

Problemet är att denna mekanism inte är gjord för de kroniska stressituationer. När vi har suttit en timme i trafikstockning och redan är försenade till ett viktigt möte så finns det varken behov av att fäkta eller fly, men ändå aktiveras våra stressreaktioner.

Ju mer hjärnan upplever sådan kronisk stress, desto mer konditioneras prefrontala cortex att stänga av varaktigt, vilket i själva verket skadar hjärnan. Det uppstår funktionella ”hål” i prefrontala cortex och i dessa områden registreras inte längre något blodflöde. Hjärnan stänger av. Samtidigt överstimuleras amygdala, vårt stresscenter i hjärnan. Här gäller samma sak. Ju mer kronisk stress vi upplever, desto mer konditionerar vi amygdala att alltid vara i larmberedskap, tills den aldrig varvar ner igen.

Detta skapar en ond cirkel där stress skapar mer stress. När vi är stressade tappar vi lättare humöret och hamnar oftare i konfliktsituationer, vilket gör oss ännu mer stressade. En del människor når en punkt där de aldrig känner sig avslappnade. De känner sig spända och stressade till och med under semestern. 

Minskat antal lyckohormoner
Stress tar bokstavligen död på lycka. Vid stress minskar eller stänger hjärnan av produktionen av vårt ”lyckohormon” serotonin. Det är nästan som om hjärnan blir alltför upptagen av att producera stresshormoner för att kunna komma ihåg lyckohormonerna. Låg serotoninhalt har kopplats till ett stort antal problem, som depression, missbruk, sömnlöshet, migrän, vredesutbrott, ätstörningar, Alzheimer med mera.

Sömnstörningar
Hjärnan är ett flexibelt organ som kan läka sig självt efter stressupplevelser. Detta gör den normalt under sömnen; den återhämtar sig från alla stressande stimuli som den fått utstå under dagen. Vila är medlet mot stress. Men när sömnmönstret störs på grund av att vi inte kan varva ner längre, hamnar vi i en ond cirkel där hjärnan blir mindre och mindre förmögen att återhämta sig från stressen.

Missbruk
Stress och den därav sänkta serotoninhalten leder ofta till missbruk. Vi vill helt enkelt må bra igen och blir beroende av sådant som får oss att må bättre. Alkohol, droger och även cigaretter och kaffe har en speciell effekt på prefrontala cortex. Den stängs i själva verket av ännu mer. Det är vad de flesta missbrukare vill, ”stänga av” ett tag. Men de långsiktiga effekterna är funktionella hål i prefrontala cortex och hjärnan stängs av. Ju mer den främre hjärnan, som ansvarar för kontrollen av våra impulser, stängs av, desto svårare blir det för en missbrukare att stå emot sitt behov av att röka, dricka eller använda droger.
 


...och hur du kan reparera skadan

Meditation och hypnos (som båda är ett transtillstånd och därför förmodligen samma sak) är ett perfekt sätt att varva ner hjärnan. Jag menar inte vanlig meditation där du koncentrerar dig på att styra tankarna eller att försöka tysta medvetandet, eftersom ju mer du försöker, desto mer håller du medvetandet aktivt. Jag menar djup meditation eller hypnos där du låter ditt medvetande bli stilla på ett helt naturligt sätt och utan ansträngning. 

Forskningsresultat bekräftar att det under djup meditation sker djupa förändringar både i våra kroppar och i våra hjärnor, som i hög grad reparerar effekterna från stress. När vi lyckas få vårt medvetande i ett tillstånd av fullständig inre stillhet så följer kroppen efter. Den upplever ett tillstånd av djup avslappning. Ett 30-tal studier visar att riktigt djup meditation till och med går djupare än den vila som vanligtvis upplevs under sömnen.

Under djup meditation och hypnos ökar blodflödet till hjärnan och gör den därmed mer aktiv. fMRI-skanning visar att det är specifikt i amygdalan som blodflödet ökar, vilket innebär att vårt stresscenter börjar slappna av. Det ökade blodflödet går sedan till största delen till prefrontala cortex och läker stressen. Vi börjar tänka bättre.

Under djup meditation och hypnos ökar också vår serotoninproduktion. En del klienter märker det direkt efter en hypnossession, då de kan må extra bra några dagar efter.

Många upplever goda resultat redan efter några dagar. Att de känner mer, känner sig gladare och att det är lättare att hålla sig lugn i stressiga situationer. På längre sikt kan djup meditation/hypnos ge stora mentala och fysiska hälsoeffekter. 
 


När hjärnan stänger av och amygdalan kör sitt eget race

En vanlig fråga jag får är: vad gör jag om jag hamnar i en stressig situation och upplever att jag slutar tänka och istället bara reagerar? Då kan jag ju inte bara sätta mig ner och meditera eller gå in i hypnos en stund.

Vid rädsla sänder amygdala ut signaler, så att stresshormonet adrenalin skickas ut i kroppen. Vi är tillbaka till stenålderns reptilhjärna där vi reagerar med instinkt snarare än eftertanke inför de hot vi ställs inför. Efteråt vet vi oftast att det var fel och kanske inte helt till vår fördel. Vi förstår att vår reaktion inte helt var i linje med hur vårt balanserade jag hade handlat i samma situation. Vårt sunda förnuft har här helt enkelt blivit kapat av amygdalan – en amygdala hijack. Känslan styr våra handlingar. Det uppstår när vi tror att vi är hotade. Logiken sätts ur spel och det som triggade oss, hotet får allt vårt fokus. Vi förlorar vår självkontroll.

Lär dig att känna igen en amygdala hijack

  • Stark känslomässig reaktion
  • Plötsligt och omedveten reaktion
  • Efteråt vet du att du agerat olämpligt


Hur du hanterar en amygdala hijack
Börja med att skapa en medvetenhet kring hur din amygdala hijack ser ut, när den utlöses och hur du då reagerar.

1. Tänk på en situation när du varit i konflikt, frustrerad eller gått i försvar. Fråga dig själv:

  • Hur ser en amygdala hijack ut för mig?
  • Vad triggar igång mig? Vissa människor? Vissa situationer? Är det något personen säger, tycker eller är det hur personen uttrycker sig?
  • Vad gör jag för att bäst kontrollera mig själv? Vad har fungerat tidigare? Vad har inte fungerat?
  • Vad ska jag tänka på framåt?


2. Skriv ner ett utvecklingstips till dig själv

  • Hur kan jag tänka eller agera nästa gång jag upplever en amygdala hijack?
  • Kan jag arbeta på en färdighet eller egenskap för att bli känslomässigt stabilare?


3. Var uppmärksam när hotande situationer uppkommer
Nästa gång du känner igen en hotande situation, du håller på att bli upprörd eller vill fly in ett försvarsläge, så har du faktiskt sex sekunder på dig att få ordning på ditt känsloläge. Efter det når thalamus (hot-)signaler amygdalan och du får problem. Nu är det dags att ta ett djupt andetag och identifiera vad detta egentligen handlar om.

4. Skapa distans
Har väl en amygdala hijack har utlösts kan du skapa distans till det som hotar dig. Två tips:

  • Le åt dig själv och tänk ”amygdala hijack” (medvetenhet om vad som händer är det värsta som amygdala hijackers vet och det håller de värsta känslostormarna borta).
  • Flytta fokus till något annat för att bryta känslostormarna.
Visa hela inlägget »