A PIECE OF MY MIND
2014 > 07
Självkänsla baseras på hur du behandlar dig själv, vilken inställning du har till dig själv, vad du tänker om dig själv. Självkänsla odlas inifrån oss själva, det är inget som kommer utifrån och har inget eller väldigt lite att göra med våra prestationer. Dessutom är god självkänsla en färskvara och behöver, precis som träning, odlas regelbundet.
Tankemönster går i arv från generation till generation eftersom barn som bekant gör som vi gör och inte som vi säger. Barn plockar upp vad du som förälder säger om dig själv och om världen och börjar tänka likadant. Föräldrar med låg självkänsla har förmodligen utvecklat en del dåliga vanor som fortsätter att hålla självkänslan nere. Barn tar efter föräldrarnas sätt att tänka, tala och att vara – vad de gör och vad de undviker att göra.
Det viktigaste du kan göra för att hjälpa ditt barn att ha hög självkänsla är att hålla din egen självkänsla på topp. För att smitta dina barn med hög självkänsla kan du:
- Ett sätt att stärka din självkänsla är att hålla ditt ord till dig själv. Vi tycker om människor vi kan lita på, människor som står vid sitt ord. Varje gång du bryter ditt löfte mot dig själv, visar du för dig själv att du inte är en person man kan lita på och detta är förödande för din självkänsla. Börja alltså med att hålla ditt ord till dig själv. Bestäm dig för att göra en enkel sak varje dag för dig själv, under en viss period. Utan undantag!!! Det kan vara precis vad som helst och hur litet som helst. Det är just denna konsekventa handling som gör att du odlar din självkänsla och stärker ditt värde inför dig själv.
- Säg positiva saker om dig själv. Se vad du har gjort bra.
- Låt dig inte bli illa behandlad. Om ditt barn är arg och inte respekterar dig, säg “Jag accepterar inte att du gör så här” och gå därifrån. Förhoppningsvis kommer ditt barn att göra likadant när han/hon stöter på mobbare.
Som coach hjälper jag dig att utvecklas. Maila mig coach malmö och boka en session.
Att driva vår hjärna, som ständigt förändras, kräver mycket energi. Totalt konsumerar vår hjärna 20% av syret och 60% av sockret i kroppen. Hjärnan genererar ständigt en effekt på 15 Watt. Vår hjärna som väger 1-1,5 kg konsumerar mer energi per kilo kroppsvikt än någon annan kroppsdel. För att hålla igång detta energikrävande maskineri behöver bra energi som nyttig mat, träning, vila och positiv input.
En MAXIMIZER vill vara säker på att denne har tagit rätt beslut. Enda sättet att göra detta är att kolla alla alternativ. Maximering fungerar bra som en beslutsfattande strategi när du bara har några få valmöjligheter, men blir snabbt opraktiskt om antalet valmöjligheter växer.
Alternativet är att bli en SATISFICER. Det innebär att du är nöjd med något som är tillräckligt bra och inte oroar dig för möjligheten att det kanske finns något bättre alternativ. En SATISFICER beslutar sig för ett antal kriterium och letar tills hon finner något som möter dessa och slutar sedan leta.
Rätt beslut kan bli en ”never ending story” för en MAXIMIZER
En MAXIMIZER fortsätter även efter valet är gjort, att tänka på möjligheter man inte hade tid att undersöka. Det tillkommer hela tiden ny information som gör att MAXIMIZERN har svårt att helt och fullt stå för sitt beslut. Som MAXIMIZER upplever man ofta osäkerhet om man gjorde rätt och känner oftare en ovilja eller osäkerhet att ta ett beslut. Ju fler valmöjligheter man tittar på, desto enklare blir det att föreställa sig alternativ som inte ens existerar, men som kombinerar alla de bästa dragen i varje alternativ. Det är troligare att en MAXIMIZER känner mindre tillfredsställelse när de har gjort sitt val, även om de objektivt sett ofta har gjort ett bättre val.
För en MAXIMIZER är allt en tävling
MAXIMIZERS är väldigt tävlingsinriktade. Att veta att någon annan har gjort bättre gör det svårt för en MAXIMIZER att känna sig nöjd med sitt eget resultat, även om resultatet varit jättebra. Detta gör att MAXIMIZERS ofta upplever mindre tillfredsställelse i livet, är mindre lyckliga, mindre optimistiska och mer deprimerade än SATISFICERS.
Hur vet du om du är en MAXIMIZER eller inte?
- När du gör ett val, hur ofta är du nyfiken på vad som hade hänt om du hade valt annorlunda?
- Hur ofta känner du dig nöjd med ditt val, tills du upptäcker att det kanske hade funnits något bättre?
- Letar du alltid efter bättre möjligheter, ett bättre jobb, en bättre partner…?
- Hur skulle du känna om du nöjde dig med näst bäst?
Känn dig mer tillfredsställd med din insats och dina val
För ett par veckor sedan såg jag några minuter på TV-serien Ullared. Ola-Conny och Morgan skulle köpa badbyxor inför årets strandhäng. Morgan står länge och väljer mellan olika badbyxor medan Ola-Conny tar första bästa badbyxa, kollar storleken och slänger ner den i korgen. Så kan du väl inte göra, menar Morgan. Jodå, säger Ola-Conny och menar att vissa saker inte är så viktiga och då behöver man inte ödsla tid på det. Bra tänkt!
Det kan vara bra att tänka på att det oftast inte är det objektiva resultatet av beslutet som är viktigast, utan det subjektiva resultatet eller din så kallade upplevelse av resultatet. Eftersom ett hav av möjligheter vanligtvis leder till sämre upplevelse av resultatet, är det bättre att nobba vissa valmöjligheter och strama åt antalet valmöjligheter vi väljer mellan. Korta ner eller eliminera helt överläggningar kring beslut som inte är viktiga för dig. Lär dig att acceptera att något är bra nog. Tänk inte på de valmöjligheter du ratar och hur bra eventuellt dessa hade varit. Se det positiva i ditt val, istället för att se det som inte är bra.
Ett annat sätt att göra ett bra val är att ställa sig frågan: Vilket beslut får mig att känna mig mest glad?