sluta förklara

I veckan funderade jag på förklaringar. Vill börja med att säga att förklaringar har sin plats och ibland är de viktiga och nödvändiga. Men ibland förklaras det alltför mycket. Och en förklaring kan ibland göra mer skada än nytta.
Låt oss ta ett exempel. Du har glömt att ringa en vän som du lovat. När du väl kommer på det, vad gör du? Säger du förlåt, jag glömde och lägger till en förklaring? Är förklaringen/ursäkten rimlig, eller lägger du till den för att skyla över faktumet att du faktiskt glömde? Vanligt och högst mänskligt.

Men… när du förklarar börjar det handla om dig. Det är inte alltid mottagaren känner ursäkten. Du tror att förklaringen är en del av ursäkten, men istället kan det bli att det mest handlar om att skydda dig själv, skyla över eller ställa dig själv i en bättre dager.

Att förklara kan lätt bli en ursäkt för att slippa ta ansvar. Det är ju inte du som gjort fel, det finns ju en förklaring, en anledning till att det blev som det blev. Som mottagare känns det inte bra. Bättre respons är att äga misstaget och bara säga förlåt, jag tabbade mig. Det är rakryggat och äkta.