Ta hand om din hjärna!















Hur för mycket stress skadar våra hjärnor...

Det finns stress i många varianter. Inre stress, situationsbaserad stress och inlärd stress. Oavsett vad som triggat stressen så skadar den våra hjärnor när det blir för mycket.

När vår amygdala (den del av hjärnan som spelar roll för känslominnen, rädsla och larmberedskap) överstimuleras, stängs prefrontala cortex av. Varför är det inte bra? Därför att prefrontala cortex är vår ”tänkande hjärna”. Vi tänker och planerar innan vi handlar och kan fritt välja att agera eller inte på våra impulser. I stressiga situationer stängs prefrontala cortex av och det gör den av en god anledning.

När informationen flödar i hjärnan kommer informationen i vanliga fall från våra sinnesorgan och skickas sedan vidare till prefrontala cortex som utvärderar informationen och beslutar vilken reaktionen ska bli. Beslutet skickas sedan till motoriska cortex som styr våra muskler. Under stress bryts detta normala flöde. Prefrontala cortex kringgås och informationen går direkt från sinnesorganen till motoriska cortex i den impulsiva hjärnan. Det finns en logisk orsak till detta. När vi går över en gata och ser en bil närma sig så tänker vi inte över och analyserar situationen. Vår impuls är i stället att hoppa undan. Om vi först skulle vara tvungna att tänka igenom situationen så skulle det vara för sent. Att prefrontala cortex stängs av under stress är för vår överlevnads skull. Vi slutar tänka och handlar helt impulsivt. Detta kallas för att reagera genom att fäkta eller fly (och ibland också ”frys”). Blodflödet flyttar från det främre området till amygdala, vår hjärnas stresscenter. Hjärtfrekvens och blodtryck ökar och en mängd stresshormoner pumpas in i kroppen så att vi snabbt kan reagera på faran som uppstått, genom att antingen kämpa emot eller springa därifrån.

Problemet är att denna mekanism inte är gjord för de kroniska stressituationer. När vi har suttit en timme i trafikstockning och redan är försenade till ett viktigt möte så finns det varken behov av att fäkta eller fly, men ändå aktiveras våra stressreaktioner.

Ju mer hjärnan upplever sådan kronisk stress, desto mer konditioneras prefrontala cortex att stänga av varaktigt, vilket i själva verket skadar hjärnan. Det uppstår funktionella ”hål” i prefrontala cortex och i dessa områden registreras inte längre något blodflöde. Hjärnan stänger av. Samtidigt överstimuleras amygdala, vårt stresscenter i hjärnan. Här gäller samma sak. Ju mer kronisk stress vi upplever, desto mer konditionerar vi amygdala att alltid vara i larmberedskap, tills den aldrig varvar ner igen.

Detta skapar en ond cirkel där stress skapar mer stress. När vi är stressade tappar vi lättare humöret och hamnar oftare i konfliktsituationer, vilket gör oss ännu mer stressade. En del människor når en punkt där de aldrig känner sig avslappnade. De känner sig spända och stressade till och med under semestern. 

Minskat antal lyckohormoner
Stress tar bokstavligen död på lycka. Vid stress minskar eller stänger hjärnan av produktionen av vårt ”lyckohormon” serotonin. Det är nästan som om hjärnan blir alltför upptagen av att producera stresshormoner för att kunna komma ihåg lyckohormonerna. Låg serotoninhalt har kopplats till ett stort antal problem, som depression, missbruk, sömnlöshet, migrän, vredesutbrott, ätstörningar, Alzheimer med mera.

Sömnstörningar
Hjärnan är ett flexibelt organ som kan läka sig självt efter stressupplevelser. Detta gör den normalt under sömnen; den återhämtar sig från alla stressande stimuli som den fått utstå under dagen. Vila är medlet mot stress. Men när sömnmönstret störs på grund av att vi inte kan varva ner längre, hamnar vi i en ond cirkel där hjärnan blir mindre och mindre förmögen att återhämta sig från stressen.

Missbruk
Stress och den därav sänkta serotoninhalten leder ofta till missbruk. Vi vill helt enkelt må bra igen och blir beroende av sådant som får oss att må bättre. Alkohol, droger och även cigaretter och kaffe har en speciell effekt på prefrontala cortex. Den stängs i själva verket av ännu mer. Det är vad de flesta missbrukare vill, ”stänga av” ett tag. Men de långsiktiga effekterna är funktionella hål i prefrontala cortex och hjärnan stängs av. Ju mer den främre hjärnan, som ansvarar för kontrollen av våra impulser, stängs av, desto svårare blir det för en missbrukare att stå emot sitt behov av att röka, dricka eller använda droger.
 


...och hur du kan reparera skadan

Meditation och hypnos (som båda är ett transtillstånd och därför förmodligen samma sak) är ett perfekt sätt att varva ner hjärnan. Jag menar inte vanlig meditation där du koncentrerar dig på att styra tankarna eller att försöka tysta medvetandet, eftersom ju mer du försöker, desto mer håller du medvetandet aktivt. Jag menar djup meditation eller hypnos där du låter ditt medvetande bli stilla på ett helt naturligt sätt och utan ansträngning. 

Forskningsresultat bekräftar att det under djup meditation sker djupa förändringar både i våra kroppar och i våra hjärnor, som i hög grad reparerar effekterna från stress. När vi lyckas få vårt medvetande i ett tillstånd av fullständig inre stillhet så följer kroppen efter. Den upplever ett tillstånd av djup avslappning. Ett 30-tal studier visar att riktigt djup meditation till och med går djupare än den vila som vanligtvis upplevs under sömnen.

Under djup meditation och hypnos ökar blodflödet till hjärnan och gör den därmed mer aktiv. fMRI-skanning visar att det är specifikt i amygdalan som blodflödet ökar, vilket innebär att vårt stresscenter börjar slappna av. Det ökade blodflödet går sedan till största delen till prefrontala cortex och läker stressen. Vi börjar tänka bättre.

Under djup meditation och hypnos ökar också vår serotoninproduktion. En del klienter märker det direkt efter en hypnossession, då de kan må extra bra några dagar efter.

Många upplever goda resultat redan efter några dagar. Att de känner mer, känner sig gladare och att det är lättare att hålla sig lugn i stressiga situationer. På längre sikt kan djup meditation/hypnos ge stora mentala och fysiska hälsoeffekter. 
 


När hjärnan stänger av och amygdalan kör sitt eget race

En vanlig fråga jag får är: vad gör jag om jag hamnar i en stressig situation och upplever att jag slutar tänka och istället bara reagerar? Då kan jag ju inte bara sätta mig ner och meditera eller gå in i hypnos en stund.

Vid rädsla sänder amygdala ut signaler, så att stresshormonet adrenalin skickas ut i kroppen. Vi är tillbaka till stenålderns reptilhjärna där vi reagerar med instinkt snarare än eftertanke inför de hot vi ställs inför. Efteråt vet vi oftast att det var fel och kanske inte helt till vår fördel. Vi förstår att vår reaktion inte helt var i linje med hur vårt balanserade jag hade handlat i samma situation. Vårt sunda förnuft har här helt enkelt blivit kapat av amygdalan – en amygdala hijack. Känslan styr våra handlingar. Det uppstår när vi tror att vi är hotade. Logiken sätts ur spel och det som triggade oss, hotet får allt vårt fokus. Vi förlorar vår självkontroll.

Lär dig att känna igen en amygdala hijack

  • Stark känslomässig reaktion
  • Plötsligt och omedveten reaktion
  • Efteråt vet du att du agerat olämpligt


Hur du hanterar en amygdala hijack
Börja med att skapa en medvetenhet kring hur din amygdala hijack ser ut, när den utlöses och hur du då reagerar.

1. Tänk på en situation när du varit i konflikt, frustrerad eller gått i försvar. Fråga dig själv:

  • Hur ser en amygdala hijack ut för mig?
  • Vad triggar igång mig? Vissa människor? Vissa situationer? Är det något personen säger, tycker eller är det hur personen uttrycker sig?
  • Vad gör jag för att bäst kontrollera mig själv? Vad har fungerat tidigare? Vad har inte fungerat?
  • Vad ska jag tänka på framåt?


2. Skriv ner ett utvecklingstips till dig själv

  • Hur kan jag tänka eller agera nästa gång jag upplever en amygdala hijack?
  • Kan jag arbeta på en färdighet eller egenskap för att bli känslomässigt stabilare?


3. Var uppmärksam när hotande situationer uppkommer
Nästa gång du känner igen en hotande situation, du håller på att bli upprörd eller vill fly in ett försvarsläge, så har du faktiskt sex sekunder på dig att få ordning på ditt känsloläge. Efter det når thalamus (hot-)signaler amygdalan och du får problem. Nu är det dags att ta ett djupt andetag och identifiera vad detta egentligen handlar om.

4. Skapa distans
Har väl en amygdala hijack har utlösts kan du skapa distans till det som hotar dig. Två tips:

  • Le åt dig själv och tänk ”amygdala hijack” (medvetenhet om vad som händer är det värsta som amygdala hijackers vet och det håller de värsta känslostormarna borta).
  • Flytta fokus till något annat för att bryta känslostormarna.